Kontrollparadigmen

Jag fick en intressant länk till vetenskapsradion idag. Länken skickades ut i ett massmail (ett stort tack till avsändaren). De första 11 minuterna av radiointervjun handlar om vanstyret inom offentlig sektor. Nu använder forskare givetvis inte ordet vanstyre, men man får acceptera att olika yrkesgrupper har olika vokabulär. Intervjun är hur som helst mycket intressant.

Vetenskapsradion: En högintressant intervju

En kollega använde nyligen begreppet kontrollparadigm som en beskrivning av vår tid. Det nya samhälle som vi träder in i, kallar forskarna för administrationssamhälle eller granskningssamhälle. Inom offentlig sektor tvingas vi ägna lika mycket tid åt administration som åt kärnverksamheten. Det här är visserligen ingen nyhet för en kommunalarbetare, det intressanta är att forskarna påvisat detta tidssvinn som ett generellt fenomen inom offentlig sektor. Det hela kan leda till en avprofessionalisering av yrken, enligt forskarna. En detalj som återigen inte är en nyhet, åtminstone inte för en som återkommande tvingas genomlida nonsensdiskussioner om ingenting. Eftersom långrandig rappakalja är bannlyst inom matematiken, befinner sig dylika diskussioner många ljusår ifrån en matematiklärares kärnverksamhet.

Som ett led i den medvetna avprofessionaliseringen, anlitas ideligen externa gurus med gott affärssinne. Byråkrater inom offentlig sektor har en förkärlek för att köpa in helhetslösningar från självutnämnda experter, experter vars metoder helt saknar vetenskaplig förankring. I bästa fall använder man skattemedel till att köpa in intetsägande nonsens. I sämsta fall anlitar man scientologer, se exempelvis SvD: Stora faktafel i drogundervisningen. I hela 65 kommuner tycker byråkraterna att scientologer hör hemma i det som borde vara ett kunskapens tempel, och inte ett kommunalt kontor.

Kommunala beslutsfattare och geekar

Jag talade härförleden med en annan förälder om dataspel. Vi konstaterade att allt fler dataspel innehåller allt mer fysik. När det är spelutvecklare som bestämmer innehållet, så är det spelutvecklares intressen som gäller. Den andra föräldern formulerade det som att tiden äntligen är kommen för geekarnas hämnd.

min 6-åriga sons texture pack i Minecraft

JAR-filer (Java Archive) används då man programmerar i Java. En JAR-fil är ett arkiv av filer (en zip-fil) som också kan göras direkt körbar; man dubbelklickar i sådana fall på JAR-filen för att starta Java-programmet. Sådana här saker intresserar inte kommunala beslutsfattare. I skolans värld ägnar vi oss istället åt att utvärdera oss själva, att utvärdera verksamheten, att utvärdera vår relation till vår närmsta chef, att utvärdera eleverna och framför allt åt att få eleverna att utvärdera sig själva. De enda vi aldrig får utvärdera, är de kommunala beslutsfattarna. Så i den heliga utvärderingens namn, kommer här en utvärdering av beslutsfattarna i Lunds kommun.

I somras fick jag det dokument som ligger till grund för de kommunala plattformsdatorer och det kommunala nätverk som ännu utgör stommen i den kommunala IT-strategin, ett dokument som helt genomsyras av idén att centralisera makten och tvinga skolorna att anpassa sig till kommunal enhetlighet. Dokumentet fick jag från en elev som utnyttjat offentlighetsprincipen för att tvinga till sig skrivelsen. Strategin lär ha hämtats från Helsingborgs kommun, men dessvärre känner jag inga elever i Helsingborg och själv är jag för slö för att tvinga till mig skrivelser.

Hösten 2009 drabbades jag och mina elever av strategin. Alla skoldatorer byttes då ut mot kommunala plattformsdatorer på vilka man kunde använda MS Office 2003, och ingenting annat. Utöver att man inte längre kunde programmera på skolan, kunde man inte heller köra Java-program som man gjort hemma. Det fanns nämligen en behändig kommunal bug som fick alla JAR-filer att bete sig som zip-filer istället för körbara program. JAR-filerna hade gått att köra från kommandotolken men varken jag eller mina programmeringselever hade behörighet att använda kommandotolken. Jag försökte förgäves att få någon i Lunds kommun att intressera sig för JAR-filer. En del av de elever som omyndigförklarades av kommunala beslutsfattare, hade stora framgångar i programmeringsolympiaden. De tävlade på medhavda privata datorer och satt under tävlingens gång bredvid de skoldatorer som skattebetalarna just köpt in åt skolan och som kostade skolan 1500 kr per år och plattformsdator i kommunal ”service”-avgift. I januari 2010 slutade jag undervisa programmering.

I förra veckan lärde jag mina söner vad en JAR-fil är, hur man hittar till biblioteksfiler och hur man använder Gimp. Till och med sex-åringen kan numera hantera JAR-filer, både på Windows och på Mac. Nu är det inte min förtjänst att mina söner får lära sig saker som de kommunala beslutsfattarna förhindrade att jag lärde ut till gymnasister, det är tack vare geekarnas hämnd. Nr 1 på sönernas favoritlista är även Nr 1 på min favoritlista. Nr 2 på barnens lista har förvandlat vårt hem till en filminspelningsstudio. Nr 3 är den som fått mina pojkar att lära sig hur man går in och kladdar med JAR-filer då man vill göra egna texture packs till Minecraft:

Nr 4 är alla de geeker som inte gjort en barnvänlig applikation för att göra egna texture packs till Minecraft.

I samband med att jag i maj 2010 avgick som kommunal matematiksamordnare (som en protest mot att de kommunala beslutsfattarna vägrade besvara frågor kring det kommunala matematik-förbudet) fixades JAR-fils-buggen inom ett dygn. Då installerades ocskå en föråldrad version av NetBeans på matematikinstitutionens datorer. Från kommunens sida hade man sedan ett år tillbaka hänvisat till gymnasieskolan Spyken i Lund och hävdat att de föråldrade versioner som dög åt Spyken, även borde duga åt Katedralskolan. Att åstadkomma inkompatibilitet mellan skoldatorer och lärares/elevers hemmadatorer, var med andra ord en medveten kommunal strategi. Efter detta kunde man köra egenhändigt gjorda Java-program. Man kunde däremot inte längre köra GeoGebra eller se applets på Internet. Då jag meddelade IT-enheten att de ännu en gång förhindrade användning av Java-program, fick jag det svar som blev slutet på mina kommunikationsförsök med Lunds kommun. Svaret var:

Det är inget fel på javat.

Våren 2011 höll jag i kommunal regi ett seminarium på gymnasieskolan Polhemskolan i Lund, och kunde då konstatera att man inte kunde köra GeoGebra-applets på Polhemskolans datorer. Den som vill göra en utvärdering av den kommunala IKT-verksamheten i sin egen kommun, kan kontrollera om applets fungerar med hjälp av detta budskap till kommunala beslutsfattare. Den engelska versionen har redan använts av skolor i USA.

Nu är alla plattformsdatorer på matematikinstitutionen utbytta (se Kriget är över – Vi vann) och förhoppningsvis kommer även de andra institutionerna snart att byta ut sina plattformsdatorer. För att försäkra att den centrala byråkratin även fortsättningsvis skall kunna försörja sig på skolor, betalar skolan inte längre en årlig avgift till kommunen per plattformsdator, utan per huvud.

Utvärderingen av de kommunala beslutsfattarna skippar jag. Det är inte utvärderingar som behövs utan en skärpt lagstiftning. Om demokratins grundprinciper inte gäller sådant som har med datorer att göra, då har vi inte längre någon demokrati. Det borde vara illegalt att ägna sig åt kommunal mörkläggning i alla frågor som handlar om teknik. Det borde vara illegalt att påtvinga skolor ett så pass snävt mjukvarumonopol att undervisningen går i stå. Det borde vara möjligt för lärare att anmäla kommuner till skolinspektionen! Så länge lagstiftarna jagar tonåringar som laddar ner musik istället för att jaga dem som använder offentliga medel till att sabotera undervisning, uppfostrar jag mina söner till att ansluta sig till geekarnas hämnd.

HTML5 skola – dubbla budskap

Istället för att förbanna mörkret kan man tända ett ljus och istället för att försöka få en hemsida att fungera på kommunala skoldatorer kan man se till att den garanterat inte fungerar. På så vis blir centralstyrda kommunala IT-strategier ett muntert inslag i vardagen. Fördelen med kommungemensamma IT-plattformar är att de kan användas till att göra webbplatser som ger dubbla budskap (nackdelen är att de inte går att använda till någonting annat).

Här kommer en snabblektion i webbdesign. Betrakta följande kod!

<!DOCTYPE html>
<html>
<head>
    <meta charset=utf-8>
    <title>Dubbla budskap</title>
    <style type="text/css">
        body { background-color: red; }
        section { background-color: white; }
        h1 { color: red; }
    </style>
</head>
<body>
    <section>
        <h1>Hello World!</h1>
        <canvas>
            Hej utbildningsförvaltningen!
        </canvas>
    </section>
</body>
</html>

Här är hemsidan, det riktiga budskapet byts ut mot ett kommunalt budskap om man betraktar hemsidan på kommunala datorer. Den som tycker att en hemsida skall ha ett innehåll kan byta ut de dubbla budskapen och den som bryr sig om estetik kan byta färg.

Varning
Det kan möjligen finnas kommuner som inte kör med webbläsarmonopol. I sådana kommuner fungerar inte dubbla-budskap-tricket utan det hela blir ett poänglöst ”Hello World” exempel.

Det kan också finnas kommuner som kör version 9 istället för version 8 av det kommunala webbläsarmonopolet. I sådana kommuner är det lite trixigare att förgylla vardagen, dels för att man måste programmera för att skapa dubbla budskap och dels för att IT-strategier som utesluter Open Source inte framstår som lika groteskt korkade då man åtminstone har tillgång till en webbläsare som fungerar.

Editering 13/11 2011

Eftersom alla inte har tillgång till en kommunal dator, och eftersom jag fått frågan, så här ser det kommunala budskapet ut:

Det kommunala budskapet

HTML5 och webbläsare

En av de plågsamma detaljerna med att befinna sig i en skolmiljö som är utsatt för ett skattefinansierat påtvingat monopol, är att EUs ansträngningar att förhindra webbläsarmonopol inte bekymrar kommunala beslutsfattare. Inte nog med att de anser sig veta vilken förvald hemsida man vill ha, de anser sig också veta vilken webbläsare som är bäst, nämligen Internet Explorer 8. Detta innebär att man måste kluttra ned sin html-kod med fallback-kod, dvs kod som gör att hemsidan även kan beskådas med sekunda webbläsare. Det finns dessutom ingen fallback för exempelvis matematiska visualiseringar i canvas. Jag vågar därför påstå att de kommunala beslutsfattare som har absolut makt över datoranvändningen i kommunala skolor, inte intresserar sig mycket för matematik på Internet.

IE9 gör entré!
Troligen kommer man i kommunal miljö så småningom byta operativsystem från Windows XP till Windows 7, och då får man troligen IE9 vilken möjliggör HTML5. Jag har därför gjort en HTML5-sida helt utan fallback-kod för att testa Opera, Safari, Firefox, Chrome och IE9. Inte för att jag räknar med att de fyra förstnämnda kommer att tillåtas men jag dristar mig till våghalsiga digitala utflykter för att kunna göra följande jämförelser.

Utseende
En hel del stilar i CSS3 fungerar inte i IE9 och Opera. Bägge webbläsarna har alternativa sätt att åstadkomma en del av stil-detaljerna men dessa alternativa sätt avviker både i kod och funktionalitet, exempelvis så genereras bilder för att visa färg som tonas. Opera misslyckas med en hel del men visar initiativ när det gäller kontroller.

JavaScript
Jag har gjort en sida där man kan animera Julia-mängder. Fraktaler är inte bara vackra, de är även bra då man vill mäta prestanda. Om Julia-mängds-animeringen görs stor och lång, tvingas webbläsaren göra synnerligen många matematiska beräkningar och också utföra många tunga grafiska operationer. Man ser då lätt att Chrome utklassar de andra webbläsarna när det gäller snabbhet.

Matematiska formler
Firefox är fortfarande den enda webbläsaren som följer den rekommenderade HTML-standarden för matematiska formler. Förhoppningsvis kommer även Safari och Chrome att få inbyggt stöd för MathML.

Upphovsrätt
Om man högerklickar på video/musik på en HTML5-sida, kan man spara ner filen till sin dator; detta kan man göra i alla webbläsare utom Safari. Det kan ju vara så att Apple bara glömt att lägga till den där ”Save Video As…”, men med tanke på Apples andra taffligheter när det gäller upphovsrättt, handlar det nog inte om glömska. Apple försökte exempelvis tidigare i år att utöka upphovsrättslagstiftningen till att även gälla jailbreaking.

Privatlivets helgd
Microsoft tar också olika vägar för att genomföra strategier, dels med hjälp av teknik i webbläsaren och dels genom att försöka påverka lagstiftningen. Microsofts hjärtefrågor är, i detta fall, mer sympatiska än Apples; Microsoft ger slutanvändaren möjlighet att i IE9 skydda sitt privatliv. Det är hedersamt av mjukvarujätten att lyfta fram en fråga som troligen inte är kommersiellt gångbar på något annat sätt än att det är en känga åt Google. Just det, Google:

Googles Page Speed

Googles Page Speed vill spana in hela datorn

Director’s cut

För ordningens skull publiceras här den oklippta versionen av årets kvalitetsredovisning. Så att den inte blir lika svår att hitta som andra kommunala dokument, dokument vilkas tillgänglighet för tankarna till Fort Knox.

Om man ska vara noga är det inte årets kvalitetsredovisning från matematikinstitutionen vid Katedralskolan i Lund; det är bara den ena av två delar, den del som jag skrivit och som i sin helhet ingår i den redovisning som en kollega i år sammanställt.

Eftersom illustrationer inte hör hemma i en kvalitetsredovisning, presenteras de istället här.

Digital strejk - Analog mailklient

Digital strejk - Väl genomtänkt GUI

Digital strejk - ...and...Action!

Årets redovisning handlar inte om ideologi utan om nonchalans. Texten finns i följande pdf-dokument:
Den del av Kvalitetsredovisningen Juni 2011 som handlar om IKT

Enligt instruktion är årets kvalitetsredovisning en direkt uppföljning av förra årets kvalitetsredovisning, vilken däremot uteslutande handlar om ideologi, eller snarare icke-ideologi. Texten finns i följande pdf-dokument:
Kvalitetsredovisning Juni 2010

Google och Lunds kommun

På kommunala datorer får man inte ha en Google bar på den kommunala webbläsare som kommunala beslutsfattare valt åt oss; vilket är en smärre detalj med tanke på att det överhuvudtaget inte går att få program installerade, jag gav själv upp för över ett år sedan.

Under vårterminen har jag ett antal gånger blivit uppsökt av kollegor som berättat att man inte kan använda ett Google-konto på kommunala plattformsdatorer. Jag använder själv bara plattformsdatorer för att skriva ut. Vid ett tillfälle bad jag en kollega visa, det gick då att logga på Google-kontot på den dator vi prövade. Jag orkade sedan inte gräva i varför det går på vissa datorer men inte på andra.

Idag när jag skulle skriva ut, behövde jag bara snabbt kolla upp ett mail på mitt gmail-konto, men se det gick inte på den slutna klient som jag lånat.

Det intressanta är nu inte om man aktivt försöker förhindra Google-användning eller bara schabblar med tekniken. Det intressanta är att det finns lärare som väljer att berätta detta för en ociviliserad vettvilling som skrev sitt sista mail till servicedesk för över ett år sedan; istället för att bara rapportera felet till IT-enheten.

Det hela för tankarna till Kävlinge. Där trodde lärare att de utsatts för nätcensur, när de inte kunde läsa kritiska inlägg om det kommunala vanstyret i Kävlinge. Det intressanta är nu inte om det var kommunalt schabbel med teknik eller inte. Det intressanta är att finns lärare som väljer att vända sig till Sydsvenskan; istället för att bara rapportera felet till IT-enheten.

Tänk om lärare fungerat på samma sätt när det gällde andra elektriska mokajänger. Tänk om de vände sig till bråkmakare eller massmedia när ljuset gick, istället för att be vaktmästeriet fixa en ny glödlampa. Eller om det cirkulerade rykten att vaktmästeriet medvetet ville ha det mörkt, samtidigt som det faktiskt var mörkt. Då hade nog vaktmästeriets makt ifrågasatts.

Ny mänsklig rättighet – Frihet att använda Internet

Enligt en nyligen publicerad FN-rapport är det ett brott mot internationell lag att frånta någon tillgång till Internet. De så kallade ”Special Rapporteurs” låter också meddela man har rätt till yttrandefrihet på Internet.

Hur kan jag nu komma farande med något så taffligt som Lunds kommun när Syrien i stort sett stänger ner Internet? Jag tillåter mig, trots de groteskt stora skillnaderna mellan Lunds kommun och diktaturer i mellanöstern, att anlägga en matematiklärares ankdammsperspektiv.

Det är ju själva attan också att Katedralskolans elever inte längre kan diskutera de månadens matematikproblem som publiceras på Spykens hemsida! Eller att Spyken-elever inte kan kolla in Katedralskolans matematikproblem. Då jag började på Katedralskolan för 9 år sedan hade nästan alla ämnen en egen hemsida. Allt var helt och hållet lärarinitiativ. Internet användes i samma anda som då Tim Berners-Lee uppfann World Wide Web på CERN, det hela uppfanns för att möjliggöra ett plattformsoberoende kunskaps- och idé-utbyte.

Från officiellt håll förmedlades all information på Katedralskolan, för 9 år sedan, via papplerslappar i fack.

Det första steget i den kommunala IT-strategi, som senare fick till följd att all normal datoranvändning förbjöds, var att överta kontrollen över Internet. Samtidigt som en kommunal webb-plattform köptes in, utgick det order om att vi inte längre fick göra ämneshemsidor. Vi skulle istället använda den nyligen inköpta kommunala helhetslösningen, för att på så vis legitimera de kommunala inköpen och lämna plats för kommunala webbredaktörer.

Den officiella anledningen till att kommunen numera har kontroll över hemsidor, är att det krävs kommunala experter för att tillgodose tillgängligheten, så att exempelvis synskadade skall kunna ta del av informationen. Denna officiella anledning har jag vid ett flertal tillfällen fått muntligen förklarad för mig, man har fått det att låta som om det krävs kommunal specialkunskap för att åstadkomma något så tekniskt avancerat. I själva verket krävs det endast att man följer rekommenderad standard för att tillgängligheten skall tillgodoses. (I andra sammanhang struntar man högaktningsfullt i rekommenderad HTML-standard, den rekommenderade standarden för matematiska formler kräver exempelvis Firefox, en webbläsare som i praktiken är förbjuden i Lunds kommun.)

Hur bra är då de kommunala experterna på tillgänglighet? I skrivande stund kan man få sig ett gott skratt genom att kolla in validerat.se om Lunds kommun.

Inlåsning, monopol och plattformsberoende lösningar

Efter en veckas fred har segern materialiserat sig. De nya datorerna kommer att tvinga fram plattformsoberoende lösningar (något som man hade kunnat förvänta sig redan från början i en av offentliga medel betald serviceinrättning, om bara de som tog beslut om inköpen frågade slutanvändarna vilka behov de hade istället för att fråga försäljarna vad de helst ville sälja).

Snart utlyses nästa krig, kriget mot de unkna idéerna.

Bye Bye SkyDrive!

Kriget är över – Vi vann

Efter 1 år, 6 månader och 20 dagars krig har vi vunnit över den kommunala dumheten. Hädanefter kommer IT-strategin på matematikinstitutionen på Katedralskolan i Lund att utgå från matematiklärares behov.

Ett stort tack till kommunala beslutsfattare och det kommunala multinationella mjukvaruföretaget, ni har med gemensamma ansträngningar skapat en IT-strategi som är så extrem att en sovjetisk planekonomi framstår som ett under av flexibilitet och valmöjligheter. Eftersom ni gick så långt bortom anständighetens gräns är monopolet nu brutet. Om ni bara tillåtit några enklare konkurrerande gratisprogram såsom Firefox hade vi aldrig kunnat få en total uppslutning. Firefox hade gjort det möjligt att använda den kommunala mail-klienten trots det kommunala schabblandet med tekniken. När ni vann slaget om webb-läsar-monopolet förlorade ni kriget.

Ett stort tack till IKT-enheten i Lunds kommun som inte ens lyckats tillhandahålla en dålig lösning som nästan fungerar. Om den dåliga lösningen, som Utbildningsförvaltningen och ansvariga politiker valt åt oss, nästan fungerat; hade vi kanske suttit fast i mail-och-ordbehandlings-träsket i många år framöver. Om vi bara hade kunnat spara våra dokument, på ett sådant sätt att dokumenten fanns kvar nästa gång vi startade datorn, hade vi aldrig kunnat få en sådan enighet kring IT-frågan. Ingen annan har såsom IKT-enheten i Lunds kommun kunnat skapa ett så stort lärarintresse för IT-strategier.

Det kommunala förbudet mot Open Source, det där förbudet som ingen vågar formulera i skrift men som ändå i praktiken gäller, kommer att omvärderas nu när de som tar beslut om inköpen också kan räkna. Matematiklärare vet att alla positiva heltal är större än noll.

De ändlösa God-Dag-Yxskaft-diskussionerna om varför det är förbjudet att skriva ut på de kommunala skrivarna om man kör Linux eller Mac OS X, går i graven då vi köper in en skrivare som är bortom kommunal kontroll.

De kommunala medarbetare som präglats av en kultur där okunskap är styrka och som därmed ser det som sin självklara rätt att sprida lögner till både lärare och elever, lögner som ”det går inte att installera Linux” eller ”det går inte att ändra BIOS-inställningarna”, har bidragit till vår seger.

De kommunala chefer som kommer till krismöten och drar av Power Points fullmatade med floskler har missuppfattat sin publik; det som går hem i den övre kommunala hierarkin, blev hos oss spiken i kistan på IKT-enhetens styre.

Slutligen en eloge till skolledningen som suttit hårt klämd mellan rosenrasande lärare och en nonchalant IKT-enhet. Katedralskolan har en skolledning som vågar avvika från kommunal norm, ett bättre omdöme kan ingen skolledning få.

Lunds Kommun i det förgångna

Det var en gång ett universitet med en kringliggande kommun. I utkanten av stadens akademiska centrum härskade det Kloka Rådet över den kommunala periferin. I periferin låg det en skola som var så anrik att den var anrikast i hela riket.

Det Kloka Rådet hade sedan länge spridit sin digitala klokhet till två andra läroverk i staden då de beslutade att den 23 oktober år 2009 förbjuda datorer även på den Anrika skolan. Istället för datorer fick den Anrika skolan hyra en sorts skinande digitala skrivmaskiner med rättstavningskontroll. De slitna gamla datorerna, som trots sin ålder hade gått att använda till exempelvis undervisning, förstördes av Kloka Rådet; ledamöterna i Kloka Rådet var nämligen måna om att skolorna i periferin skulle skina då de stolt visades upp för byborna.

Lärarna på den Anrika skolan väntade i det längsta på att deras rättstavningsmaskinerna skulle få utökad funktionalitet av den kommunala Rättstavningsenheten. Rättstavningens väktare hade dock svurit en ed att ingenting skulle få fördunkla rättstavningens ädla principer, det enda undantaget till deras noll-tolerans var om det skulle dyka upp något som hotade skolornas rättstavningsaktiviteter.

Så en dag hände det – än idag vet ingen vem av de oskuldsfulla barnen som i själva verket var en förklädd demon men – någon besudlade rättstavningsmaskinerna! Ett föråldrat spel av enklare karaktär, befann sig plötsligt på vissa av de blänkande maskinerna. Rättstavningens väktare kallade till krismöte och utan dröjsmål beslutades det att rättstavningsmaskinernas funktionalitet nu skulle utökas. Dagen därpå proklamerade väktarna att maskinerna numera inte bara kunde stava rätt utan även övervaka de oskuldsfulla barnen, så att inga fler demoner skulle störa de fridfulla rättstavningsövningarna.

Då lärarna insåg att endast demoner kunde rubba Rättstavningsenhetens noll-tolerans-princip; vände de sig till det Kloka Rådet och förklarade att deras elever behövde lära sig även andra saker än att stava rätt. De förklarade att även om Kloka Rådet i all sin klokhet beslutat omyndigförklara de mindre vetande anställda, så innebar det i förlängningen att Kloka Rådet även omyndigförklarade elever, och eleverna var ingalunda anställda av Kloka Rådet. Det var då det Kloka Rådet tänkte till.