Jag fick en intressant länk till vetenskapsradion idag. Länken skickades ut i ett massmail (ett stort tack till avsändaren). De första 11 minuterna av radiointervjun handlar om vanstyret inom offentlig sektor. Nu använder forskare givetvis inte ordet vanstyre, men man får acceptera att olika yrkesgrupper har olika vokabulär. Intervjun är hur som helst mycket intressant.
En kollega använde nyligen begreppet kontrollparadigm som en beskrivning av vår tid. Det nya samhälle som vi träder in i, kallar forskarna för administrationssamhälle eller granskningssamhälle. Inom offentlig sektor tvingas vi ägna lika mycket tid åt administration som åt kärnverksamheten. Det här är visserligen ingen nyhet för en kommunalarbetare, det intressanta är att forskarna påvisat detta tidssvinn som ett generellt fenomen inom offentlig sektor. Det hela kan leda till en avprofessionalisering av yrken, enligt forskarna. En detalj som återigen inte är en nyhet, åtminstone inte för en som återkommande tvingas genomlida nonsensdiskussioner om ingenting. Eftersom långrandig rappakalja är bannlyst inom matematiken, befinner sig dylika diskussioner många ljusår ifrån en matematiklärares kärnverksamhet.
Som ett led i den medvetna avprofessionaliseringen, anlitas ideligen externa gurus med gott affärssinne. Byråkrater inom offentlig sektor har en förkärlek för att köpa in helhetslösningar från självutnämnda experter, experter vars metoder helt saknar vetenskaplig förankring. I bästa fall använder man skattemedel till att köpa in intetsägande nonsens. I sämsta fall anlitar man scientologer, se exempelvis SvD: Stora faktafel i drogundervisningen. I hela 65 kommuner tycker byråkraterna att scientologer hör hemma i det som borde vara ett kunskapens tempel, och inte ett kommunalt kontor.
Fredagen den 20 januari kom meddelandet från Fight For the Future: ”We’ve won for now — SOPA and PIPA were dropped by Congress today”. Nyckelorden är ”for now”, eller som Clay Shark säger i Why SOPA is a bad idea
more is coming…They [the content industry] don’t want legal distinctions between legal and illegal sharing. They just want the sharing to go away.
Som en typisk gräsrot hade jag gärna hävdat att denna delseger över SOPA/PIPA var gräsrötternas seger, men ett sådant påstående vore en förenkling som gränsade till lögn. Amerikansk politik handlar inte om gräsrötter utan om pengar.
Pro Publica uppdaterar regelbundet sin sida: Where Do Your Members of Congress Stand on SOPA and PIPA. Statistiken som publiceras är färskvara eftersom ledamöternas åsikter minst sagt svajar. Nedan visas de tio översta kongressledamöternas åsikt om SOPA. Listan är sorterad efter vilka som fått mest bidrag från ”Movies/Music/TV”.
Sorterad efter "Campaign$ from Movies/Music/TV"
I nästa bild är samma lista sorterad efter vilka som fått mest bidrag från ”Computers/Internet”. Notera att de två gröna ledamöterna i bilden nedan, får mer pengar från ”Movies/Music/TV” än de får från ”Computers/Internet”.
Sorterad efter "Campaign$ from Computers/Internet"
Senatorernas åsikter om PIPA ger inte samma visuella effekt, eftersom de senatorer som får mest pengar från ”Computers/Internet”, får ännu mer pengar från ”Movies/Music/TV”.
Enligt Politico, spenderar upphovsrättsindustrin tio gånger mer på lobbying än vad teknikindustrin gör.
Som bilden ovan antyder, blossade gräsrotsrörelsen upp den 16 november 2011, en rörelse vilken jag via min mattesida anslöt mig till. Och även om jag i normala fall inte intresserar mig för konventionell massmedia, var det fascinerande att följa svensk massmedias tystnad. Utländska medier gjorde samma bedömning som svenska, de bedömde att frågan om Internets framtid inte var en fråga som intresserade deras tittare. MSNBC, Fox News, ABC, CBS, NBC och CNN hade sammanlagt två inslag om SOPA/PIPA på bästa sändningstid under perioden 26 oktober 2011 till 12 januari 2012. Media Matters har gjort en intressant jämförelse mellan olika heta nyhetsämnen.
Historiskt sett har massmedia varit en maktfaktor när det gäller opinionsbildning och när massmedia valt att tiga ihjäl en politisk fråga, har det varit omöjligt att skapa opinion. Inte längre så!
I december hotade ca 80 000 domännamn (på uppmaning från Reddit) att lämna världens största domänregistrator och webbhotell GoDaddy eftersom företaget stödde SOPA. Den 29 december gjorde företaget en helomvändning och tog avstånd från SOPA.
Från början fanns det företag till och med i elektronikbranschen som stödde SOPA. Dessa företag utsattes för hårda attacker, bl.a från Anonymous och det charmerande JIMQUISITION . Den 31 december gjorde Sony, Nintendo och Electronic Arts en diskret reträtt, då de inte längre stod med på listan över SOPAs anhängare.
Den 10-13 januari, hölls världens största elektronikmässa CES, Consumer Electronics Show, vilken sponsras av Consumer Electronics Association (CEA). Ordförande och VD för CEA, Gary Shapiro, höll på tisdagen den 10 januari ett inledningstal. 13 minuter in i talet, fäller han SOPA:
These bills are being pushed by politicians who are proudly unfamiliar with how the Internet works, but highly familiar with the favors of well-heeled copyright extremists. Fortunately, they face growing opposition from a populist movement of Internet architects, IT professionals, entrepreneurs, venture capitalists, progressives, tea partiers and netizens.
Tre dagar senare anordnade Fight For the Future en gräsrotskampanj: ”Ask the biggest sites on the internet to join the strike” (sidan finns inte längre kvar).
We oppose the passage of the SOPA bill as currently drafted
Åtta dagar senare, den 18 januari, strejkade över 115 000 webbsiter. Mina personliga favoritstrejkare är Minecraft/Mojang/Notch, som var lika tidigt ute som Reddit; samt Salman Khan som lade ut en ny undervisningsfilm i precis samma stil som alla hans matematikfilmer, fast denna gång handlade filmen inte om matematik.
Samma dag skrev min lokala nyhetstidning en kort notis på första sidan om att Wikipedia stängts ner i protest.
På Reddit skriver nu allt fler och fler om huruvida gräsrötterna kommer kunna stoppa ACTA i Europa (det Europeiska Parlamentet skall snart rösta om ACTA, exakt datum finns ännu inte). Frågan är om vi skall låta svensk massmedia skriva korta notiser om att ”Idag röstade Europeiska Parlamentet igenom en kritiserad…”, eller om vi skall tvinga yrvakna journalister att i efterhand deklarera
Vi på min tidning tycker också att ACTA suger, jag lovar och svär! Det har vi alltid tyckt, egentligen, fast vi aldrig förr har nämnt det.
Jag talade härförleden med en annan förälder om dataspel. Vi konstaterade att allt fler dataspel innehåller allt mer fysik. När det är spelutvecklare som bestämmer innehållet, så är det spelutvecklares intressen som gäller. Den andra föräldern formulerade det som att tiden äntligen är kommen för geekarnas hämnd.
min 6-åriga sons texture pack i Minecraft
JAR-filer (Java Archive) används då man programmerar i Java. En JAR-fil är ett arkiv av filer (en zip-fil) som också kan göras direkt körbar; man dubbelklickar i sådana fall på JAR-filen för att starta Java-programmet. Sådana här saker intresserar inte kommunala beslutsfattare. I skolans värld ägnar vi oss istället åt att utvärdera oss själva, att utvärdera verksamheten, att utvärdera vår relation till vår närmsta chef, att utvärdera eleverna och framför allt åt att få eleverna att utvärdera sig själva. De enda vi aldrig får utvärdera, är de kommunala beslutsfattarna. Så i den heliga utvärderingens namn, kommer här en utvärdering av beslutsfattarna i Lunds kommun.
I somras fick jag det dokument som ligger till grund för de kommunala plattformsdatorer och det kommunala nätverk som ännu utgör stommen i den kommunala IT-strategin, ett dokument som helt genomsyras av idén att centralisera makten och tvinga skolorna att anpassa sig till kommunal enhetlighet. Dokumentet fick jag från en elev som utnyttjat offentlighetsprincipen för att tvinga till sig skrivelsen. Strategin lär ha hämtats från Helsingborgs kommun, men dessvärre känner jag inga elever i Helsingborg och själv är jag för slö för att tvinga till mig skrivelser.
Hösten 2009 drabbades jag och mina elever av strategin. Alla skoldatorer byttes då ut mot kommunala plattformsdatorer på vilka man kunde använda MS Office 2003, och ingenting annat. Utöver att man inte längre kunde programmera på skolan, kunde man inte heller köra Java-program som man gjort hemma. Det fanns nämligen en behändig kommunal bug som fick alla JAR-filer att bete sig som zip-filer istället för körbara program. JAR-filerna hade gått att köra från kommandotolken men varken jag eller mina programmeringselever hade behörighet att använda kommandotolken. Jag försökte förgäves att få någon i Lunds kommun att intressera sig för JAR-filer. En del av de elever som omyndigförklarades av kommunala beslutsfattare, hade stora framgångar i programmeringsolympiaden. De tävlade på medhavda privata datorer och satt under tävlingens gång bredvid de skoldatorer som skattebetalarna just köpt in åt skolan och som kostade skolan 1500 kr per år och plattformsdator i kommunal ”service”-avgift. I januari 2010 slutade jag undervisa programmering.
I förra veckan lärde jag mina söner vad en JAR-fil är, hur man hittar till biblioteksfiler och hur man använder Gimp. Till och med sex-åringen kan numera hantera JAR-filer, både på Windows och på Mac. Nu är det inte min förtjänst att mina söner får lära sig saker som de kommunala beslutsfattarna förhindrade att jag lärde ut till gymnasister, det är tack vare geekarnas hämnd. Nr 1 på sönernas favoritlista är även Nr 1 på min favoritlista. Nr 2 på barnens lista har förvandlat vårt hem till en filminspelningsstudio. Nr 3 är den som fått mina pojkar att lära sig hur man går in och kladdar med JAR-filer då man vill göra egna texture packs till Minecraft:
Nr 4 är alla de geeker som inte gjort en barnvänlig applikation för att göra egna texture packs till Minecraft.
I samband med att jag i maj 2010 avgick som kommunal matematiksamordnare (som en protest mot att de kommunala beslutsfattarna vägrade besvara frågor kring det kommunala matematik-förbudet) fixades JAR-fils-buggen inom ett dygn. Då installerades ocskå en föråldrad version av NetBeans på matematikinstitutionens datorer. Från kommunens sida hade man sedan ett år tillbaka hänvisat till gymnasieskolan Spyken i Lund och hävdat att de föråldrade versioner som dög åt Spyken, även borde duga åt Katedralskolan. Att åstadkomma inkompatibilitet mellan skoldatorer och lärares/elevers hemmadatorer, var med andra ord en medveten kommunal strategi. Efter detta kunde man köra egenhändigt gjorda Java-program. Man kunde däremot inte längre köra GeoGebra eller se applets på Internet. Då jag meddelade IT-enheten att de ännu en gång förhindrade användning av Java-program, fick jag det svar som blev slutet på mina kommunikationsförsök med Lunds kommun. Svaret var:
Det är inget fel på javat.
Våren 2011 höll jag i kommunal regi ett seminarium på gymnasieskolan Polhemskolan i Lund, och kunde då konstatera att man inte kunde köra GeoGebra-applets på Polhemskolans datorer. Den som vill göra en utvärdering av den kommunala IKT-verksamheten i sin egen kommun, kan kontrollera om applets fungerar med hjälp av detta budskap till kommunala beslutsfattare. Den engelska versionen har redan använts av skolor i USA.
Nu är alla plattformsdatorer på matematikinstitutionen utbytta (se Kriget är över – Vi vann) och förhoppningsvis kommer även de andra institutionerna snart att byta ut sina plattformsdatorer. För att försäkra att den centrala byråkratin även fortsättningsvis skall kunna försörja sig på skolor, betalar skolan inte längre en årlig avgift till kommunen per plattformsdator, utan per huvud.
Utvärderingen av de kommunala beslutsfattarna skippar jag. Det är inte utvärderingar som behövs utan en skärpt lagstiftning. Om demokratins grundprinciper inte gäller sådant som har med datorer att göra, då har vi inte längre någon demokrati. Det borde vara illegalt att ägna sig åt kommunal mörkläggning i alla frågor som handlar om teknik. Det borde vara illegalt att påtvinga skolor ett så pass snävt mjukvarumonopol att undervisningen går i stå. Det borde vara möjligt för lärare att anmäla kommuner till skolinspektionen! Så länge lagstiftarna jagar tonåringar som laddar ner musik istället för att jaga dem som använder offentliga medel till att sabotera undervisning, uppfostrar jag mina söner till att ansluta sig till geekarnas hämnd.
I have spent the last year trying to abolish calculators from mathematics education, and I often get the question ”So, you want your students to use computers to do the calculations on the standardized tests in mathematics?” But that is not what I want. I don’t care if you use a calculator, a computer, or a smart-phone to do trivial calculations; it’s not the tool that is interesting but the questions asked on the tests. The computer was not invented for doing trivial calculations – the calculator was – therefore the calculator had to go. My hope is that the next thing to end up at the graveyard of irrelevant knowledge is the trivial calculation, there is room for it next to the grave of the calculator.
Having recently been in a situation where I had to explain how I want mathematics education to change, I find it hard to restrain my thoughts to that single topic. In my point of view, this is not merely a question about doing advanced mathematics using technology, but a question about democracy and the future of our society. Teaching digital literacy is not only one of my hobbies or something I occasionally do; it is the only thing I believe in and my only political view. Depending on how we educate the younger generation, we could at a worst case scenario end up in an Orwellian nightmare having no exit door, or we could get a new world-wide community that I don’t have words to describe. Today I read a forum-post that summarizes it in a way that I never could. It is the most beautiful forum-post I have ever read, by alholmeswabasha:
Statistical capabilities of GeoGebra 4 – Outstanding
I am overwhelmed by the statistical capabilities of GeoGebra 4. They are so thorough, so complete, and so well organized. I have never used any statistical software which does things with such beauty. I have recorded a video on using just the most basic operations: http://youtu.be/nwnv7Cff358
I retired from teaching math 11 years ago, and the development of GeoGebra has been keeping me happily occupied learning how to do things I used to teach. We live in an era of really being able to do advanced mathematics with ease. I really appreciate the work and effort and money expended on GeoGebra. It almost makes me want to return to the classroom.
And, even though I live in the woods, near the Mississippi River, 30 miles from even a moderate sized city, I feel as if I have been welcomed into a world-wide community of people who love mathematics.
You all have become an important part of my life.
Thank you.
Man har mätt förändringar i verbal, spatial och induktiv begåvning bland svenska trettonåringar sedan 1960-talet. Den begåvning som har störst betydelse för prestationer i matematik är den induktiva begåvningen. Aldrig förr har våra tonåringar haft så bra förutsättningar att klara sina matematikstudier som de har nu, om man ser till deras begåvning. Och aldrig förr har de varit så dåliga på matematik.
Vid fem års ålder lärde sig mina dataspelande söner principen för positionssystemet i basen tio. Om det krävs 130 000 experience points för att köpa mega-ultra svärdet, och man har 10 000 experience points, hur länge behöver man då spela innan man kan köpa svärdet? I de nya kursplanerna, Kunskapskraven i matematik för årskurs 3, används formuleringar som ”elevnära situationer” och ”vanligt förekommande sammanhang”, i samma dokument står det sedan att det talområde tioåringar skall behärska är 0-200. Det är en god tanke att den matematik som lärs ut skall vara förankrad i barnens vardag, men det vore bra om man då också tog reda på vilken matematik som förekommer i barnens vardag och inte la sig på en nivå som är många tio-potenser för låg.
Ett återkommande argument mot dataspel är att det är ohälsosamt att sitta stilla. Statens folkhälsoinstitut har sammanställt statistik om barns fysiska aktiviteter, TV-tittande och datoranvändning. De senaste tio åren noteras inga förändringar då det gäller barnens fysiska aktiviteter och heller inga förändringar då det gäller TV-tittandet. Datoranvändningen har däremot ökat markant. Det finns inget statistiskt samband mellan datoranvändning och fysisk aktivitet. Det finns däremot tydliga sociala skillnader, skillnader som har varit bestående under hela 2000-talet. Barn från den lägsta socioekonomiska gruppen ser mer på TV och ägnar sig i mindre grad åt fysiska aktiviteter, medan barn från den högsta socioekonomiska gruppen ser mindre på TV och ägnar sig mer åt fysiska aktiviteter. Det finns alltså ett statistiskt samband mellan fysiska aktiviteter och andra intressen men sambandet gäller TV-tittande inte datoranvändning.
Dataspelsmotståndarna får allt svårare att få gehör för sina ihåliga argument i takt med att de som blir angripna, dvs dataspelarna, blir äldre. De första dataspelarna är numera själva föräldrar och vi har hört dataspelsmotståndarnas alla argument sedan vi var barn. Härförleden var jag på en fest där alla närvarande var föräldrar och där samtalsämnet för kvällen var Minecraft. Alla barn och vissa föräldrar (exempelvis jag) spelar Minecraft. Min nioåriga son vill lära sig programmera så han kan bli som Notch. Min sexåriga son Googlar på engelska ord när han gör sina egna skin, han kan egentligen varken skriva eller läsa vare sig på svenska eller engelska. Bägge sönerna spelar in egna Minecraft-filmer. Vi har huset fullt av sex till nioåringar som diskuterar hur sfinxen (den riktiga) tappade näsan och hur pyramiderna (de riktiga) byggdes.
Familje-sfinx på vår Minecraft-server
Nioåringen pratar om att alla stackar i Minecraft innehåller 64 element, vilket halverat blir 32, vilket halverat blir 16, … Vid fem års ålder lärde dataspelen honom tio-potenser, vid nio års ålder lär de honom två-potenser. Jag har, som lärare, just lärt ut två-potenser till sextonåringar.
Nu har Minecrafts potential i skolan lyckligtvis uppmärksammats. Ny Teknik skriver om ett finskt företag som skall utveckla en pedagogisk variant av spelet. En av de finska initiativtagarna, Santeri Koivisto, kommenterar de utmaningar de står inför på följande sätt:
De flesta lärare är inte så duktiga på datorer, så en av utmaningarna är att göra det så enkelt som möjligt.
Dagens tre viktiga mail
kl 8:10 “Steve Jobs 1955-2011”
kl 15:23 http://www.regeringen.se/sb/d/14058/a/176999, “Nya antagningsregler ska premiera ansträngning…Meritpoäng endast för matte och språk”
kl 19:47 ”Your Personal YouTube Digest” med ”Latest subscription updates from fractalzooms”
Jag har just lärt mina elever hur man “stoppar in siffror i formler”. På Umeå Universitets hemsida finns tidigare nationella prov i matematik och tillhörande formelblad. Sex prov i Matematik B är publicerade. Alla sex prov innehåller uppgiften att lösa en andragradsekvation för hand, formeln finns i formelbladet. Uppgifterna innehåller ingen text, bara ”stoppa in siffror i formler”. Då man skall förklara för elever på samhällsvetenskapliga inriktningar varför denna kunskap är obligatorisk, kan man använda exempel ur vardagslivet. Då blir andragradsekvationerna “tillämpad matematik”. Processen att stoppa in siffror i formler kan visserligen inte klassas som matematik, så en mer korrekt benämning vore kanske “tillämpad procedurkunskap” eller ”procedurkunskap med vardagsanknytning”.
Vilken är då vardagsanknytningen? Ett typexempel är bonden som skall bygga en hage. Bonden kör först till affären och köper 25 meter staket. Efter inköpet kommer han på att hagen skall vara rektangulär och att ena sidan skall gränsa mot stallet. Sedan slår det honom plötsligt att hagen måste ha arean 40 kvadratmeter.
Om bonden klarat sin Matematik B, så tar han fram sin dator och Googlar på Umeå Universitet. På Umeå Universitets hemsida kan han kolla in den där pq-formeln i formelbladet. Sedan kan han “stoppa in siffror i formler” och bygga sin hage.
Man får hoppas att bonden inte gick Estetprogrammet på gymnasiet. Då är sannolikheten stor att han har matematikfobi eftersom han avslutade sina obligatoriska matematikstudier med ett IG (41.1% av eleverna på Estetprogrammet fick IG på senaste provet i MaB, vårterminen 2011).
…if I had to design a mechanism for the express purpose of destroying a child’s natural curiosity and love of pattern-making, I couldn’t possibly do as good a job as is currently being done— I simply wouldn’t have the imagination to come up with the kind of senseless, soul- crushing ideas that constitute contemporary mathematics education.
Massmedia låter utbildningsbyråkraterna berätta om de vackra avsikterna med meritpoäng, men de nämner aldrig hur meritpoängen fungerar när de väl gått igenom hela utbildningsbyråkratin. De elever som läser extrakurser i matematik och som vill läsa vidare på LTH i Lund, kan få sammanlagt noll meritpoäng i matematik. Matematikintresserade elever kan däremot få meritpoäng om de läser franska. De elever som inte vill fortsätta med matematikintensiva studier kan få meritpoäng i matematik; ju mindre matematik som krävs i deras framtida utbildning, desto mer meritpoäng kan de få. Ansträngning skall premieras! Att ta sig igenom kurser som man garanterat inte är intresserad av, är ansträngande.
Vi behöver inte bönder som köper staketet innan de beslutar hur hagen skall se ut, och som inte känner till WolframAlpha. Vi behöver inte heller civilingenjörer som kan franska men som inte kan komma på egna matematiska metoder eftersom de aldrig fått lära sig de existerande metoderna. Och varför måste vi ge esteterna matematikfobi genom att tvinga dem göra något så oestetiskt som att “sätta in siffror i formler”.
Om Paul Lockhard fick bestämma över den matematik som matematikintresserade elever skulle läsa, och om TeamFresh fick bestämma över esteterna
TeamFresh: Fractal Zoom (hunting for fossils) Mandelbrot (HD) e203 (2^615)
så skulle vi nog få fler stora tänkare som hoppade av sina studier för att ta en kurs i kalligrafi, så att de sedan kunde bygga maskiner som prisades av andra stora tänkare.
Bill Gates år 1984
Och för att framtidens utbildningsbyråkrater inte skall tro att de kan stipulera vilken kunskap som är värdefull och vilken som är värdelös, borde Steve Jobs Stanford-föreläsning göras obligatorisk på alla gymnasieprogram. Man kan lägga in den i valfri matematikkurs; risken att den tränger ut någon värdefull kunskap, är infinitesimal.
Nu kan Edison och Bell ta sina patent och hälsa hem, de uppfann aldrig en ”Handhållen dator” i form av en inramad rektangel med rundade hörn, men det gjorde Apple. Alltså, Apple uppfann inte den ”Handhållna datorn”, den uppfanns av Microsoft och presenterades av Bill Gates i juni år 2000. Nej, Apples genidrag är rektangeln. Det var detta genidrag som gjorde att Samsungs Galaxy Tab 10.1 kunde förbjudas i Europa. Den makalösa rektangeln ser ut så här.
Istället för att förbanna mörkret kan man tända ett ljus och istället för att försöka få en hemsida att fungera på kommunala skoldatorer kan man se till att den garanterat inte fungerar. På så vis blir centralstyrda kommunala IT-strategier ett muntert inslag i vardagen. Fördelen med kommungemensamma IT-plattformar är att de kan användas till att göra webbplatser som ger dubbla budskap (nackdelen är att de inte går att använda till någonting annat).
Här kommer en snabblektion i webbdesign. Betrakta följande kod!
<!DOCTYPE html>
<html>
<head>
<meta charset=utf-8>
<title>Dubbla budskap</title>
<style type="text/css">
body { background-color: red; }
section { background-color: white; }
h1 { color: red; }
</style>
</head>
<body>
<section>
<h1>Hello World!</h1>
<canvas>
Hej utbildningsförvaltningen!
</canvas>
</section>
</body>
</html>
Här är hemsidan, det riktiga budskapet byts ut mot ett kommunalt budskap om man betraktar hemsidan på kommunala datorer. Den som tycker att en hemsida skall ha ett innehåll kan byta ut de dubbla budskapen och den som bryr sig om estetik kan byta färg.
Varning
Det kan möjligen finnas kommuner som inte kör med webbläsarmonopol. I sådana kommuner fungerar inte dubbla-budskap-tricket utan det hela blir ett poänglöst ”Hello World” exempel.
Det kan också finnas kommuner som kör version 9 istället för version 8 av det kommunala webbläsarmonopolet. I sådana kommuner är det lite trixigare att förgylla vardagen, dels för att man måste programmera för att skapa dubbla budskap och dels för att IT-strategier som utesluter Open Source inte framstår som lika groteskt korkade då man åtminstone har tillgång till en webbläsare som fungerar.
Editering 13/11 2011
Eftersom alla inte har tillgång till en kommunal dator, och eftersom jag fått frågan, så här ser det kommunala budskapet ut:
En av de plågsamma detaljerna med att befinna sig i en skolmiljö som är utsatt för ett skattefinansierat påtvingat monopol, är att EUs ansträngningar att förhindra webbläsarmonopol inte bekymrar kommunala beslutsfattare. Inte nog med att de anser sig veta vilken förvald hemsida man vill ha, de anser sig också veta vilken webbläsare som är bäst, nämligen Internet Explorer 8. Detta innebär att man måste kluttra ned sin html-kod med fallback-kod, dvs kod som gör att hemsidan även kan beskådas med sekunda webbläsare. Det finns dessutom ingen fallback för exempelvis matematiska visualiseringar i canvas. Jag vågar därför påstå att de kommunala beslutsfattare som har absolut makt över datoranvändningen i kommunala skolor, inte intresserar sig mycket för matematik på Internet.
IE9 gör entré!
Troligen kommer man i kommunal miljö så småningom byta operativsystem från Windows XP till Windows 7, och då får man troligen IE9 vilken möjliggör HTML5. Jag har därför gjort en HTML5-sida helt utan fallback-kod för att testa Opera, Safari, Firefox, Chrome och IE9. Inte för att jag räknar med att de fyra förstnämnda kommer att tillåtas men jag dristar mig till våghalsiga digitala utflykter för att kunna göra följande jämförelser.
Utseende
En hel del stilar i CSS3 fungerar inte i IE9 och Opera. Bägge webbläsarna har alternativa sätt att åstadkomma en del av stil-detaljerna men dessa alternativa sätt avviker både i kod och funktionalitet, exempelvis så genereras bilder för att visa färg som tonas. Opera misslyckas med en hel del men visar initiativ när det gäller kontroller.
JavaScript
Jag har gjort en sida där man kan animera Julia-mängder. Fraktaler är inte bara vackra, de är även bra då man vill mäta prestanda. Om Julia-mängds-animeringen görs stor och lång, tvingas webbläsaren göra synnerligen många matematiska beräkningar och också utföra många tunga grafiska operationer. Man ser då lätt att Chrome utklassar de andra webbläsarna när det gäller snabbhet.
Upphovsrätt
Om man högerklickar på video/musik på en HTML5-sida, kan man spara ner filen till sin dator; detta kan man göra i alla webbläsare utom Safari. Det kan ju vara så att Apple bara glömt att lägga till den där ”Save Video As…”, men med tanke på Apples andra taffligheter när det gäller upphovsrättt, handlar det nog inte om glömska. Apple försökte exempelvis tidigare i år att utöka upphovsrättslagstiftningen till att även gälla jailbreaking.
Privatlivets helgd
Microsoft tar också olika vägar för att genomföra strategier, dels med hjälp av teknik i webbläsaren och dels genom att försöka påverka lagstiftningen. Microsofts hjärtefrågor är, i detta fall, mer sympatiska än Apples; Microsoft ger slutanvändaren möjlighet att i IE9 skydda sitt privatliv. Det är hedersamt av mjukvarujätten att lyfta fram en fråga som troligen inte är kommersiellt gångbar på något annat sätt än att det är en känga åt Google. Just det, Google:
För ordningens skull publiceras här den oklippta versionen av årets kvalitetsredovisning. Så att den inte blir lika svår att hitta som andra kommunala dokument, dokument vilkas tillgänglighet för tankarna till Fort Knox.
Om man ska vara noga är det inte årets kvalitetsredovisning från matematikinstitutionen vid Katedralskolan i Lund; det är bara den ena av två delar, den del som jag skrivit och som i sin helhet ingår i den redovisning som en kollega i år sammanställt.
Eftersom illustrationer inte hör hemma i en kvalitetsredovisning, presenteras de istället här.
Enligt instruktion är årets kvalitetsredovisning en direkt uppföljning av förra årets kvalitetsredovisning, vilken däremot uteslutande handlar om ideologi, eller snarare icke-ideologi. Texten finns i följande pdf-dokument: Kvalitetsredovisning Juni 2010
Malin Christersson tänjer på yttrandefrihetens gräns 